Agoutigenen hos kaniner och rådjur producerar bandad päls över hela kroppen, men av någon anledning gör det inte det hos hundar. De begränsar de bandade hårstråna till särskilda delar av pälsen till de övre delarna (ryggen, huvudet, överbenen osv). Det är genen som ärvts ifrån vargen, och kan ses hos raser som är nära relaterade till vargen. Ex. Saarloos Wolfhounds (korsn. Varg och schäfer), Tjeckoslovakiska varghundar (varghybrid), keeshond, älghundar och jämthunden.

I dess normala form kan agouti nästan vara helt identisk med skuggad sobel. Det största skillnaden är de bandade hårstråna men om man inte är tillräckligt nära för att urskilja dessa så är mönstret även någorlunda olika. Agouti tenderar att följa samma mönster som traditionella tan tecken än sk ”spridande” tanteckning. När de kombineras med en av chinchillagenerna, så blir agouti mycket mer distinkt.

Chinchilla (se mer på C-locus) dilutionerar rött pigment så de röda håret på en agoutihund blir cream eller gråaktigt. Resultatet blir en varggrå hund som keeshond eller älghund. Keeshonden har partiell dilution av phaeomelanin, vilket lämnar cream tecken, och den svenska älghunden (jämthunden) har nästan full dilutionering av phaeomelanin som lämnar vita tecken. Den strävhåriga taxen har även den en annan variant av agouti.